Från Spiras hemsida:

Tisdag 5 juni kl 20
Kom och fira Världsmiljödagen i Knäppingsborg!

Värme, glöd, passion och en påtaglig spelglädje med Tingsek! ”To many feelings at the same time” -är både titeln på en av Tingseks plattor som upplevelsen av hans musik. Soul och pop i ena stunden för att i nästa tangera folkrock och disco. Kom och upplev på plats!

Fri entré för alla men du som deltagit på minst två SPIRA seminarier under våren erhåller en matcheck på en av Knäppingsborgs restauranger under kvällen. Matcheck hämtas ut i samband med SPIRA seminarier från och med den 3 april.

Välkomna!

Restaurangtorget, Knäppingsborg kl. 20

Det började med att jag skulle skriva en artikel till Supermiljöbloggen om biltvättar, sen bloggade jag om det här nedan och det slutade med att jag ringde till Linköpings kommun för mer information. Miljöinspektören jag pratade med sa att hon kunde skriva ut deras informationsblankett så jag bad om 50 exemplar, hämtade upp dem i kommunhuset och sen gav jag mig ut i villaområdet Hjulsbro. Varje synlig brevlåga fick ett informationsblad.

Kul att göra något aktivt, men samtidigt så undrar jag nu hur många som läste det, funderade över saken och sen faktiskt ändrade sitt beteende? Tänkte: ”jag ska nog åka till en bilhall istället för att tvätta bilen på gatan nästa gång”. På internet får man ju så mycket mer gensvar. När jag skrev om det på twitter var det genast några som kommenterade och ”re-tweetade”, sånt är kul! Nu vet jag ju inte alls vad folk tycker och tänker kring att tvätta bilen.

Att prata med folk var något jag upplevde som väldigt positivt den månad jag var ute med Naturskyddsföreningen och Skeppsholmsgården och kampanjade om havet. Vi seglade till tio hamnar och väl på plats hade vi utställning, tipspromenad och lite aktiviteter. Även om man ibland fick svåra frågor (bland annat hamnade jag i en livlig debatt om vargjakt…) så var de flesta glada och man fick en sådan härlig känsla.

Men det är också en fråga om avvägningen mellan roligt eller faktafyllt. Vad lämpar sig bäst? Tidsaspekten är även den viktig. Under havskampanjen var det meningen att det skulle vara roligt och ta tid, det var sommar och folk kunde strosa omkring och ta det i sin egen takt. Men skulle jag knacka dörr här i området och prata med folk tror jag att det skulle ta alldeles för mycket tid i förhållande till hur många personer man hinner nå. Bättre då att använda sig av kommunens material och lägga ett infoblad i brevlådan. Så når man fler på ett enkelt sätt.

I alla fall, det var kul att göra något annorlunda. Blogga om miljöfrågor gör jag ju nästan dagligen, skönt att vara aktiv på annat sätt också!

Linköpings kommun har nämligen en fin informationsblankett om att tvätta bilen på garageuppfarten. Så jag tänkte skriva ut den och lägga den i brevlådorna hos mina grannar, som en liten miniaktion, våren till ära! För man vill ju inte gärna bada i Stångån om det nu rinner ut en massa kemikalier och giftiga ämnen. Vad sägs om kadmium, zink, krom, nickel, bly, koppar, tensider, olja och bränslerester?

Om du vill läsa min artikel på Supermiljöbloggen går det bra att göra det här.

Här kan man läsa Linköpings kommuns informationsblad om biltvätt och miljö.

Så om du bor i Linköping och inom kort får ett informationsblad om biltvättar i brevlådan kan du vara säger på att det är jag, ta inte illa upp bara! Jag gör det för vårt bästa och för naturens skull ;)

En åtgärd blir att förbjuda användningen av bisfenol A i förpackningar till livsmedel avsedda för barn under tre år. Vidare får Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda ett förbud mot användning i kvitton och biljetter. Därutöver kommer myndigheterna att kartlägga användningen i dricksvattenrör liksom i leksaker och barnartiklar.

Från Miljödepartementets pressmeddelande

Det har länge funnits en debatt om att förbjuda bisfenol A, främst för att det även i låga doser kan störa barnens utveckling. Naturskyddsföreningen har en kemikaliekampanj, Rädda Mannen, och i EU finns det både  förespråkare till ett förbud och motståndare. Danmark, Belgien och Frankrike är föregångsländer på detta område och det behövs fler föregångare för att driva igenom en bred uppslutning om ett kemikaliefritt samhälle.

– Nationella föregångare är viktiga inom EU. De utmanar kommissionen och medlemsländerna, och ofta har enskilda initiativ grundat för bred internationell uppföljning. Nu gäller det att inte stanna vid BPA i enskilda produkter. Ett antal bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluormiljögifter är det också angeläget att man börjar fasa ut i Sverige, för att väcka frågor och skapa stöd bland fler medlemsländer, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Från Naturskyddsföreningens pressmeddelande

Men redan har det höjts kritiska röster mot att detta förslag skulle vara alltför svagt. Mer kan göras och dagens förbud var bara ett litet steg på vägen. Ekotoxikolog och docent i miljömedicin vid Uppsala universitet, Monika Lind, säger till Ekot att:

– Enligt mig så vet vi faktiskt tillräckligt för att dra öronen åt oss och regelera användningen av bisfenol A när det gäller all kontakt med mat, säger hon.

Från Ekot i P1

Så jag tänkte specifikt fördjupa mitt resonemang med jordgubbar. Denna ursvenska delikatess vi formligen badar i under sommarmånaderna. Vi vet alla hur gott det kan vara, när de är nyplockade, mjuka, syrliga och söta på samma gång. Eftersom vi faktiskt äter så många varje år borde vi ju vara experter på perfekt jordgubbssmak.

Men varför är det så att det alltid, oavsett årstid och temperatur utanför fönstret, finns jordgubbar i mataffären? Jag blev själv bjuden på jordgubbar som efterrätt häromdagen. Och det är svårt att beskriva smakupplevelsen. Man har en bild i huvudet av den perfekta jordgubben och så blir man så totalt besviken! Vinterjordgubbar som odlas utomlands, kanske friland eller i växthus, och sedan importeras (vilket medför tidig skörd och ”mogning” under transporten) är och kommer aldrig vara lika gott som svenska säsongsjordgubbar.

Nej, det finns en anledning till att jag inte äter jordgubbar från andra länder. Man skulle kunna tro att det är miljöfrågan som är min största drivkraft, men det är nog snarare smaken som väger över. Men miljöaspekten är ändå viktigt. Är det så stor grej att alltid har tillgång till allt att man kan överse med både smak, miljö och pris?

Jag tycker det ger en extra dimension att behöva vänta till sommaren innan jag kan njuta av jordgubbar igen. Annars kan jag ju alltid ta ut förra årets skörd ur frysen och göra jordgubbskräm, gott det också!

För ett tag sedan blev jag inbjuden till Artister för Miljöns kick off. Det var en trevlig kväll med intressant miljöprat och bra underhållning!

Artister för Miljön är en förening som ”samlar artister och förmedlar känslomässiga upplevelser på vetenskaplig grund”. De bildades på 1990-talet men har nu återuppstått med Gabriella Blomgren och Pär Holmgren i spetsen.

Bland annat finns Anders Linder, alias Kapten Zoom/Peo (en barndomsfavorit) och Lasse Åberg med i gänget. Några av de yngre talanger som var med var Z-kvartetten med Rebecca Petersson i spetsen. De bjöd på fantastiska tolkningar av Monika Zetterlund.

Jag måste säga att det är ju ett alldeles underbart initiativ, att blanda miljöfrågors lite mer allvarliga framtoning med musik och underhållning. Vill man ha lite musik med eftertanke är det bara att spana in Artister för Miljön!

Och se där, i publiken, i full färd med att twittra, satt jag i rosaröd tröja.

Bilden lånades från deras hemsida.

Det verkar som om det inte var enkelt överstökat. Jag skriver just nu på en följetong (utan synligt slut) på Supermiljöbloggen om att fiske tillåts i skyddade områden. För tillfället är det uppe i tre inlägg om samma ämne. Det förekommer till och med trålning i naturreservat!

Första inlägget handlade om att fisk hade försvunnit från kusterna i Skåne.

Andra inlägget berörde det faktum att man i Skåne och Blekinge fick fiska i 11 av 14 naturreservat, detta trots att reservaten skulle skydda flora och fauna.

Tredje inlägget, idag, kom från det faktum att Greenpeace har skrivit en rapport om att det i fem län förekommer trålning i skyddade områden.

Greenpeace riktade skarp kritik mot länsstyrelserna, naturvårdsdirektör Claes Svedlindh på länsstyrelsen i Östergötland svarade dock att det inte är miljöbalken som styr utan fiskelagstiftningen. Själv vet jag inte riktigt vad som gäller, rent lagmässigt sett. Men jag tycker det är synd att naturreservat och Natura 2000-områden inte är så effektiva som jag vet att de kan vara.

Jag vet dock att detta inte är över, det lär komma fler artiklar på Supermiljöbloggen framöver.

Min privata teori går ut på att den inte brunnit upp helt, eller eventuellt fastnat i träden. Men då är min undran, blir det alltid kvar så här mycket och varför har man inte sett fler rester? Eller brinner allt upp? Ringen består av bambu, eller något liknande och filtbilten i mitten sitter fast med metalltrådar, så det borde väl bara ramla ner lite metall?

Och hur är det egentligen med pappret. Är det obehandlat rispapper?

Jag tror, utan att ha mer kunskap än så här, fortfarande att de är bättre än raketer. Men ändå, är det så miljövänligt det kan bli eller finns rum för förbättring?

Nu hoppas jag bara på att få ett svar från Ica också.

Hej!

Med anledning av Anti-Scampidagen i lördags, instiftad av Naturskyddsföreningen, var jag på Ica Signalen och kollade igenom ert utbud. Döm om min besvikelse när jag såg att ni säljer fem olika sorters jätteräkor. När jag påtalade detta i fiskdisken sade sig de vara ovetandes om detta och sa att jag skulle ta upp detta med dig.

Enligt WWFs Fiskguide 2012 är jätteräkor/scampi rödlistade och man rekommenderas starkt att undvika dessa. Jag tycker det är synd att Ica som har ett förhållandevis bra miljöutbud fortfarande säljer jätteräkor. Hoppas att ni gör något åt detta och tar bort dem ur ert sortiment!

Tropiska jätteräkor (även kallade tigerräka, scampi och gambas) påverkar inte bara miljön negativt utan också befolkningen som bor där. Jätteräkorna odlas i dammar och där dessa anläggs förstörs ekologiskt viktig mangroveskog och även åkermark. Ungefär hälften av all mangrove har idag försvunnit för att göra plats till dessa odlingar. Konsekvensen av denna skövling blir att skyddet mot tsunamis försvinner, biodiversiteten minskar och att befolkningen som tidigare kunnat leva på fiske eller jordbruk förlorar sin möjlighet att försörja sig. Odlingarna är också starkt förknippade med våld, övergrepp och andra brott mot mänskliga rättigheter.

I dammarna odlas räkorna så tätt att sjukdomar lätt frodas. Därför används ofta giftiga kemikalier och antibiotika, vilket påverkar hälsan negativt för de som jobbar vid räkodlingarna. På vissa platser förekommer det även att vatten sprutas in i jätteräkorna innan de skickas vidare till försäljning, för att de ska väga mer och på så sätt ge mer pengar. Efter några år är dammarna uttjänta och räkodlingarna flyttar vidare till nästa plats. Kvar står lokalbefolkningen med förstörd natur och utan försörjningsmöjligheter.

Mer information:

• http://www.naturskyddsforeningen.se/medlemssidor/Aktiviteter/miljovanliga-dagen/
• http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/ww-fs-fiskguide/1243694-ww-fs-fiskguide-nr-du-ska-kpa-miljvnlig-fisk